Igår vaknade jag av Frukost på sängen – by Olof. Sedan följde en lång men givande dag av mer värdelösasakerkastande, båtflyttande (inte flytande även om en viss del avflytande ingick), tvätta i tvättstuga, övningsköra till Tumba för att hämta grejer, övningsköra tillbaka, lasta av flyttkartonger, packa upp lite flyttkatonger, tröttna på att packa upp, lägga allt i högar överallt i hemmet istället, möta Alexandra på pendeltåget och åka tillbaka till Tumba, packa ner det sista, nästan, måla om hennes rum, äta päronsorbé (som fick en stark 3´a i betyg med motiveringen ”God men kunde smakat mer päron”), åka hem med fem fullpackade väskor – varav två gick sönder på vägen, komma hem till ett hem utan någon hemma, skamlöst äta upp den sista hemlagade pizzabiten (kall), (förlåt), kollapsa.
Idag vaknade jag av att Olofs mobil ringde och jag kasta mig upp och började likt en rabiat hysteriskt halshuggen höna springa omkring i vårt lilla hem och leta efter den…
/ N
